Benvärk & Rhododendron
Uppdrag Mount Kinabalu, gick alldeles utmärkt . Dagen började tidigt och vi begav oss mot berget. Det hela handlade egentligen bara om att gå upp för ett berg, vilket vi gjorde. Stridsvärdet på mig och Mr Falk kan till en början diskuteras, men allt eftersom tiden gick så blev mitt stridsvärde bättre. Om man däremot väljer att se på Mr Falks stridsvärde så sjönk det ganska konternuerligt första dagen. När vi tagit oss upp till cirkus 3200m så var dagens första etapp i lås. För där ligger nämligen Laban Rata, lilla stugan som alla sover i. Då var det dags att fylla på med mat i magen, samt unna sig ett antal koppar kaffe under kvällens gång. Åter till Mr Falk, han gick direkt och infann sig i ett horisontellt läge i sin säng som han blivit tilldelad. Feber, risig och sjuk var han, så sömnen var viktigt om han skulle orka upp kl 02.00 för att äta ”frukost” och sedan bege sig mot toppen för att hinna med att se soluppgången. Kvällen spenderades nere i matsalen med andra pratglada bergsvandrare, om deras tidigare äventyr samt kommande och mycket annat. Mörkret föll och det blev så småningom dags för lite sömn. Någon vidare sömn hade nog ingen större majoritet av folket som sov där men ändå så stod folket redo i regnkläder 02.30 för att börja traska mot toppen. Regnet det föll, pannlamporna lös upp marken och vi närmade oss toppen sakta men säkert. 05.20 befann vi oss på 4095 m.ö.h och då var det bara invänta soluppgång och njuta. När man njutit klart går man ner, äter frukost häller i sig en välförtjänt kopp kaffe för att sedan vandra hela vägen ner igen. Där och då var saken inte särskilt svår. Givetvis så var man trött och sliten, men svår är något helt annat. Nu såhär dagen efter, så är väl inte att gå ner för trappor något att rekomendera med tanke på de stela ben som man fått. Mr Falk lite mer drabbad än mig, med tanke på att jag faktiskt kan gå i trappor idag (2 dagar senare) men det kan inte Mr Falk. Hur som helst så får man sig ett gott skratt när han prövar sig på det, eftersom han ibland är så illa tvungen att traska runt i trappor.
En viktigt parentes vad det gäller berget, så fann vi många sorters rhododendron, det blev ett väldigt intensivt sökande efter dessa sköna blommor på vägen ner. En fröjd för ögat att beskåda dessa underverk.
Nu är i alla fall berget bestiget, och från Kota Kinabalu, så bar det vidare till Kuala Lumpur en kortis. Här har man lekt runt en smula, en kväll plus en heldag blev det här. Så inatt blir det taxi till flygplatsen för att flyga flygplan som ska ta oss till Hanoi, Vietnam. Visum för Vietnam har vi ordnat så en månad kan vi tillbringa där om intresse finns, vi får se hur det blir. Till att börja med ska vi ta en eller två öka stridsvärdet dag/ar för att komma på banan igen. Tjusigt värre. Nu, packnings dags, därefter nattdags.
