Nepal - Nya aventyr
Det ar en vandring har bland bergen, ska ga runt Annapurna. Det blir da 20 dagar som jag ska traska upp och ner och njuta av harliga vyer och allt vad det innebar att vandra dessa 250km. Kanske man far ta del av den sa kallade hojdsjukan nar man kommer upp mot 5000m, men det far vi se..
Guiden har idag visat mig runt har i Katmandu, och vi kommer redan bra overens sa vi ska nog kunna dela manga skratt under fardens gang.
Denna resa till Nepal inebar ett pa aterseende till Daniel Falk som rest vid min sida sedan min resa borjade, och nu poff sa ar han borta. Han ska hem dricka ett glas bravojuice som jag langtat efter sa brutalt, bara for han kan och jag fortfarande inte har mojligheten. Han ska ata mannagrynsgrot till frukost, julskinemacka med senap, macka med rodbetssallad och kottbullar. Han kommer ha det fint, jag ska fortsatta suckta efter allt detta och mer saker dar till, fast utan att hela tiden yttra min saknad om det till Daniel. En Daniel Falk som innan resan kunde anses som en bekant till mig har nu blivit nagot annat, mer at det goda van hallet. Sa om han ar en riktigt van da valkomnar han mig nar jag ar tillbaka i Sverige med en kopp kaffe, en snus och ett glatt humor.
Alla dar hemma, jag hoppas ni har mysigt sallskap, mycket sno, mycket pulkaakning och allt dar till. Sa passar jag pa att onska er en riktigt God Jul & Gott nytt ar. Sa ska ni se att vi ses over en kopp kaffe nar jag kommer tillbaka nasta ar.
Vietnam bär mot sitt slut
Senaste så var det hopp om sol, vilket gick mindre bra. Sol var det men inte så pass mycket så man for ut på stranden och fixade någon bränna. Vilket idag då är nu en månad sen man låg på stranden och solade, inte helt väntat när man befinner sig i sydost asien kanske. Endast sol och bad har infunnit sig när vi var i Indonesien. Tog där emot mitt första dopp sedan Indonesien nu när vi var på en liten vandring i skogen och hittade ett vattenfall, även fast det kanske var lite kallt i vattnet så var det ett litet måste att skutta ner och leka lite i det forsande vattnet.
Tiden har gått och vi har hunnit ta oss en bit söder ut i Vietnam. Efter Sapa och Hanoi tog vi oss efter lite möda ut till ön Cat Ba, där vi trivdes i den lite lugnare miljön med mindre trafik osv. Mopedturer bland klippor på vägar där mötande trafik var sällsynt, vackert, härligt och mycket uppskattat. Längs vägarna på våran mopedtur så fann vi grottor lite här och var som var en smula intressanta. Inget folk, inga vidare rejäla igenbommningar, så att slingra sin innanför de små grindarna var inga problem. Inga turister, inga disco lampor eller något larv. Av ren tur så hade vi en pannlampa med oss, vår nyfikenhet gjorde att vi smög oss långt in i grottorna där vi hade sällskap av fladdermöss som lyckades skrämma oss till och från. Även in minnesvärd liten kajaktur, vi paddlade oss iväg och hamnade efter ett gott stycke bort med trötta armar på ”Monkey island” vilket visade sig vara en näst intill obefolkad ö, med två locals som låg och sov i var sin hängmatta och några apor.. Det såg vi aldrig. Vidare paddlade vi och började söka efter mat, lyckades efter någon timmas paddling ta oss till en ö med mycket folk, otrevligt folk eftersom det var en privatö som vi hamnat på, de var vänliga nog att säga, ni kan få ta en öl sen måste ni åka. En öl senare satt vi återigen i kajaken, fast lite mer hungriga än tidigare. Den mat vi fann senare bestod av varsin snickers, en av de godare jag ätit i mina dar. Många långa kilometer hem och mjölksyran i armarna var ett ständigt återkommande problem. Tur ska man ha, snålskjuts fick vi av en localgubbe i sin lilla fiskebåt, den snålskjutsen var nog det bästa på hela turen, otroligt mysigt ! Samma kväll kom Oscar och mötte upp oss, efter att ha avverkart två veckor på sin surfkurs i Indonesien.
Vidare, stopp i Hanoi för att därifrån direkt fara vidare mot Hue, en stad som ingen riktigt gillade men den erbjöd en hel del biljard som vi passade på att spela imellanåt, dvs ofta. På vägen till Hue hände något som kanske ingen riktigt hade räknat med.. Vi fick stanna i Hai Phong där vi hade några timmar att fylla tills nästa buss skulle ta oss till Hue. Tiden fylldes väl ända tills det var en timme kvar, då var ideérna slut.. Trodde vi. Det var då vi såg butiken som vi så länge letat efter. Så nu ska jag ta allt från början också.
Det började när jag och Daniel anlände till Vietnam, då vi valde att inte stressa utan vi satte oss på flygplatsen och avnjöt en kaffe. Pratandes om hur vi skulle lägga upp det, samt påtår på kaffet. Då man sitter där och ser sig omkring, så läser man på de skyltar man ser bara för att de erbjuder en liten textklutt. Jag då när jag ska läsa en skylt hängades i taket i andra sidan av den lokal vi befinner oss i, så kan jag inte se vad det står, fast jag kände att jag borde kunna läsa det där. Det visade sig att Daniel kunde läsa vad som stod men inte jag. Har jag dålig syn? Vi bestämde oss för att när vi har tid över ta oss till en optiker för att kolla upp detta. Besköte optiker i Hanoi, där syntest inte var möjligt. Tiden gick och vi hamande på vår resa mot Hue i Hai Phong.. Optikern fann vi den sista timmen då rastlösheten hade smugit sig på. In där, syntest, läsa bokstäver på skylt, gick nästan bra. Gick betydligt bättre med ett glas som herren erbjöd mig att testa. Glas samt bågar för 200SEK, 200SEK fattigare men ett par glasögon samt skarpa konturer på allt i min omgivning rikare. Tackar vi optikern för. En smula oväntat men kul hade vi.
Från Hue till Hoi An som bara kan anses som en väldigt mysig liten stad. Vill man ha kläder sydda efter sin kroppsform, varsågod. Var sin kostym införskaffade vi oss hos en trevlig liten sömmerska som även lärde oss hur man skulle spela bingo på gatan. Daniel vann någon form av lampa på bingon, så ett grattis till han som inte redan har fullpackat i sin väska. Mopeder hyrdes, en tur med Mr Trung till liten fiskeby, vi fick även testa på att dreja och så bjöd han på god mat. Hoi An var som sagt en mysig liten stad där man skulle kunnat stannat, men utforskat hade vi gjort och vi begav oss vidare. Nha Trang stod på listan, men en strandstad och ett dåligt väder var inget som lockade så istället gled vi till Da Lat. Da Lat erbjöd vandringar och charmiga hängbroar även en otroligt god middag som jag blev bjuden på av Daniel & Oscar, kan nog vara en av de dyraste middagarna vi unnat oss. Lyckat ! Jag har tidigare på resan presterat så pass bra att dom blev faktiskt blev tvunga, och kul hade vi. En liten sovmorgon och ett beslut att skiljas från Oscar och bege oss till Mui Ne och längre har man inte kommit. Så resten får vi se.
Under resans gång så har mycket ofta varit lite vad man känner för. Samma gäller nu, så nu är jag snart klar här i Vietnam, och planen därefter, Kambodja sedan Thailand. I Thailand värme, öl, turister skönt avslut på min resa. Så finns alternativet kallt, utmaningar och vandra. Då kan man som jag välja att ändra sig och spendera 3 veckor i Nepal med vandring och allt vad det innebär. Gjort, flyg är bokat och Nepal blir det istället för Kambodja och Thailand. Som jag skrev i tidigare inlägget att fler berg blir det och snart är det dags..
